Idag sändes ett radioprogram om att det skulle hållas ett konvent av och för grafittimålare i Stockholm. Arrangören och en representant från Trafikkontoret möttes i sändning och diskuterade värdet med exempelvis ”tomma”, kommunala väggar där vem som helst har rätt att måla. Arrangören av grafittikonventet menar att en sådan vägg kan samla grafittimålare och skapa ett forum för ”graffare”, vilket idag inte finns i staden. Personen från trafikkontoret invände, med all rätt, att det bara skulle innebära ytterligare en yta för grafittimålare, att det inte skulle minska målandet i övrigt, och att detta målande trots allt kostar staten runt tio miljoner varje år i klottersanering. Vem som vann debatten är svårt att uttala sig om, men det är visserligen rimligt att invända att klotter i sig är ganska fult och att det inte riktigt är rätt att den som vill ska kunna lämna en stor signatur var den vill på vackra fasader av dyr arkitektur. Pengarna som går till klottersanering hade kanske kommit till bättre nytta i något annat sammanhang.
Å andra sidan är det en intressant kultur som borde få åtminstone lite utrymme i en värld där reklam istället ryms och tillåts exakt överallt!